^^^

Istället för emoinlägget som har syltat bloggen de senaste dagarna, har jag en nyinspelad emolåt. Den kommer att spelas upp hos Radio Sidekick (länk här bredvid) i kvällens program (20.00 - 21.30) där jag också kommer vara något slags gäst. Det är inte bara en fin låt utan också den sista traditionella Big Strong Union-låten. Jag har blivit ganska less på den där klassiska låtstrukturen som utövat så starkt inflytande på mitt spelande. Jag vill göra tokigare grejer. Som ni säkert förstår hänger ju inte radikaliteten på om man lägger ett jobbigt filter av brus i förgrunden eller skriker om, typ, avikande sex eller Cynthia Weber. Det är strukturen det hänger på. I bästa postmodernistiska andan kommer jag i sommar att dekonstruera Big Strong Union, avmytologisera det textuella anslaget och genomskåda dess inre hegemonier.

(Låten kommer på myspace, snart. Måste pillas och ommixas lite bara. Men lyssna på radion!)