-
Varje vetenskap är förtjust i just sina lagar, därför förses de ofta med beskrivningar av typen "den järnhårda"/"den allmänna"/etc. Samhällsvetarna är inget undantag; när det pratas vetenskapsteori pratas det också samhällslagar. Klassiska exempel är "Demokratier krigar inte med varandra" och "I alla organisationer uppkommer hierarkier". Om vi bortser från den lite stelbenta inställningen att enbart generaliserbar kunskap är värefull, så finns det dessutom något konstigt i sättet man försöker falsifiera "samhällslagarna" på. Beviset på att en samhällslag gäller är vanligtvis att man inte kan komma på något fall då den inte stämmer. "Demokratier krigar inte med varandra" gäller så länge ingen kan visa ett fall där demokratier krigar (vanligtvis tar någon brainy/nerdy person upp fortsättningskriget mellan Storbritannien och Finland som spetsfundigt motexempel...). Det här bygger på att man missförstått den begreppsliga innebörden i termerna "lagbrott" och "lag". Vi tycker att det är meningsfullt att tala om lagbrott, vi använder termen för att definiera ett enskilt fall då en lag inte gäller. Om lagbrott automatiskt upphävde lagar skulle termen vara meningslös, ett lagbrott skulle inte bryta mot en lag eftersom lagen inte skulle finnas. Vi skulle då säga "lagupplösare" eller dylikt. Vi verkar alltså kunna prata om "lagar", trots att det existerar "lagbrott" som bryter mot lagarna. En samhällslag, om såna nu existerar, torde alltså istället vara en social konstruktion som vi upplever att ett "brott" begås mot då den inte gäller. Vi blir förvånade, kan man kanske säga.
Ambitionen att beskriva samhällsfenomen i naturvetenskapliga termer är ganska avskydd bland mina studiekamrater, "positivism!" väser de och ruskar på huvudet. Jag tror att de misstar sig, framförallt underskattar de teoriernas potentiellt subversiva kraft. Det partikulära har inte samma omstörtande styrka som det generella, till exempel tror jag att feminismens styrka bygger ganska mycket på det som Schyman noterade i sitt famösa talibantal: att kvinnoförtrycket i Afghanistan och i Sverige kan förstås inom ramarna för samma analys. Sen så är det självfallet skillnad på naturvetenskap och samhällsvetenskap, reaktionerna på två demokratier i krig skulle antagligen vara diametralt olik mot om tyngdlagan plötsligt upphävdes.
------
För övrigt, en hammare är inte samma sak i en verktygslåda som jämte en skära. Detta angående landslagströjor på Zlatan respektive svenskfödda kids i en segregerad skolvärld i en segregerad stad i ett landskap där Sverigedemokraterna är det snabbast växande partiet.
