Wednesday, September 12, 2007

-



Det var vänligt av aftonbladet att pixla bilden till den här artikeln. Det finns nämligen ett gränsvärde för mängden brunkräm/kvadratcentimeter hy som man tål innan man börjar fontänspy över sin dator. Pokerspelaren Ken Lennaard befinner sig på fel sida av den gränsen.

Ken Lennaard är som bekant professionell pokerspelare, pokerkändis, pokertidningsredaktör etc. Precis som andra pokercelibriteter framhåller han gång på gång pokerns skyhöga intellektuella krav, dess specifikt psykologiska karaktär och dess inre skönhet som spel. Konstigt nog är vinns varenda tävling - som jag i brist på annat ser sena kvällar på tv5 - av nån finnig tonåring som började spela för tre veckor sen. Ännu konstigare är att Ken när det kommer till skattebetalning anser att pokerinkomster är lotterivinster. Tråkigt för Ken att han livnär sig på en motsvaighet till att köpa trisslotter.

Få saker irriterar mig så mkt som internetpoker. För det första tror jag att det ganska mkt handlar om tur och att intellektualiseringen mest är ett sätt att förvandla sitt spelberoende till penisförlängare. För det andra tror jag att enda sättet att tjäna pengar om man inte har sjuk tur är att spela mot idioter. Såna tror jag att det finns en hel del av på internetpoker-sajterna och jag tycker det är fruktansvärt cyniskt att tjäna pengar på idioters spelberoende. För det tredje så tror jag att de fula reklamfilmerna, de fula pokersidorna och de fula jävla fejjorna på alla "pokerstjärnor" som aftonbladet envisas med att slänga in i sin sportbilaga, är bensin så länge vi betraktar spelberoendet som eld. Men det gör ju inte folk ändå. När det kommer till spel å dobbel är varochen själv kapabel att styra och bestämma över sitt liv, brukar pokerspelarna framhålla. Ett argument som ni kan roa er med att använda på t ex narkomani eller något annat beroende (eller så kan ni skriva den moraliskt relevanta skillnaden i kommentatorsfältet).

Vissa barer, snabbköp och mindre restauranger har Jack Vegas-maskiner som alltid frekventeras av män med ögon tomma som sahara. Här sitter också lappar med reklam för partiet.se. Jag trodde först att det var nåt slags lobbyorganisation för spelbolagen... men så var det inte, visade det sig (Partiledaren Ulf Linde har dock arbetat inom spelbolagens branschförbund). Det är ett parti som enligt egen utsago kommer att "förändra Sverige". Partiet.se har dessutom ett gediget partiprogram som bygger på den något okonventionella kombinationen "avskaffa spelmonopolet"/"fri kollektivtrafik". Läs och förundras!