Monday, July 23, 2007

!




"Åh nej", kanske ni tänker, "inte en pliktskyldig avrapportering om frankrikeresan". Ni är bönhörda, kära läsare, jag avstår. Jag ska dock skriva nåt relaterat. Vi åkte i hundrasextio genom tyskland. Autobahn, hitlers bästa idé. Så sjukt det är att vi gör så. Några veckor semester och då ska man tamigfan färdas snabbt. Jag försökte säga till mina reskamrater då jag såg något vackert, "på vänster sida ser vi nu...". Men man hinner ju inte. Det bara susar förbi och är borta. Så fort jag rör mig snabbare än cykelhastighet gnager känslan av att jag försätter mig i ett djupt onaturligt tillstånd. Jag behöver inte bara nån att hålla i handen - eftersom jag är rädd. Jag behöver en förklaring till att vi kör snabbt. Det är rationellt ju, jag vet. Det ger oss tillväxt och semestern är kort och mkt ska hinnas med. Men det är också rationellt att ströva långsamt i grönområden och varsamt plocka blommor eller titta på himlen. Detaljerna försvinner då man åker fort. Ändå är människan överlägsen alla andra varelser att tolka detaljer, vi kan lagra dom, bearbeta dom, skriva poesi om dom. Vi kan förstå saker genom att varsamt lägga dom jämte varandra i våra huvuden. Frankrike är skitfint å så, åk dit. Men gör också det ni kan för att vi ska få lite längre semester och lite kortare arbetsdagar så vi slipper jäkta. Det är säkert skitfint på vägen ner. Ett jävla slöseri att inte ha tid att titta på alla saker utanför bilen. Autobahn påminner om ett lämmeltåg, alla bara gasar och blinkar med helljuset så de får komma förbi. Det är faktiskt samhället därutanför, visa samhället lite respekt. Det var inte vi som byggde det. Det var vi som svischade förbi när det monterades ner/förorenades/stängdes för de som inte passade in. Jag nöjer mig med att ni stannar på en rastplats som verkar fin, tittar er omkring och skriver ett flygblad om nåt ni tycker verkar angeläget. Demokrati tar ett bra tag, att vi inte har tid beror på att vi inte tar oss. Och dom som inte låter oss, ge dom fingret. Protestera vilt genom att ta er. Inte mer än rimligt!