Tuesday, May 1, 2007

...




Jag träffade Martin och Lotta i demonstrationen. Martin hade fått lappar utdelade av Iranska Kommunistpartiet, Irakiska Kommunistpartiet, Västsaharas befrielseallians och Kurdiska Kommunistpartiet. 1500 demonstrerade, däribland jag, 25 år gammal student vid lunds universitet, timvikarierande undersköterska, bandmedlem, svensk, europé. Jag började inte engagera mig i vänstern för att den var mot krig, men så är det: Vänstern hatar krig. Det hölls många tal om krig i Irak, Palestina och (det förestående) i Iran, typ alla talkörer handlade också om det. Det är viktigt men viktigt och intressant är olika saker. Jag har svårt att fatta hur folk kan ställa sig upp och jubla när talaren sagt "folket i Irak får äta smulorna från den rikas bord" eller "nyliberalismens krighets fungerar bara i teorin men inte i praktiken". Det hade varit sjukt gött om någon nån gång hade kunnat säga nåt som överraskade, som lärde en något eller som stimulerade. Den politiska högern i Sverige är en anti-intellektuell och idélös sörja, det finns faktiskt plats för visioner som säger något mer/annat än att en mur ska rivas, en bro inte ska byggas, en president är dum i huvet etc. Vänsterns största problem är att den känner sig gammal; ovillig att anpassa sig till informations/konsumptions/det postmoderna/2000-tals-samhället, men trött på sina egna talkörer om arbetarklassens kampenhet (Martin: "det borde heta kampsegment"). Första maj är i första hand alltså inte politik, utan tradition. För jag gillar verkligen att gå i de där tågen, sjunga de där ramsorna i huvet, hälsa på folk, lukta på kubanerna som luktar korv för svensk-kubanska föreningen säljer korv. En massa söta tjejer också. Om jag kan hoppas på något så är det att den samhörigheten i sig är en politisk sprängkraft. Inte för att den tillhör mig, vänstersnubbe med band, utan för att den bara går att förklara som ett resultat av att våra liv levs med andra i första hand, och oss själva aldrig. Att tillhöra en grupp, en definierad enhet avskild från resten, är nog det säkraste/viktigaste tecknet på vår mänsklighet. Jag älskar första maj och socialismen. Rent konkret leder sänkt a-kassa till lägre löner och det bör omdelbart byggas en massa bostäder, hyresregleringen bör avskaffas och ersättas av riktiga bostadsbidrag. Etc.